babylonsjukan

Idag är dagen då jag ska ägna mig åt mattematiken.
så mycket kommer jag ihåg.
Och självklart blir det en hel del kentlyssnande från min sida.
Just can't get enough.

Jag förstår inte vad den här stan håller på med. Sämsta staden.
Inavel, falskhet och svek. Men jag antar att det är skitsaker som händer i de flesta städer.
Ändå lockar stockholm något så jävligt. Jag vill flytta dit med Sandra. Jag vill ha Jakob i närheten också.
Hur kunde du lämna mig ensam i en stad som blivit så hård?
Istället för att gräva ner mig i mina egna sorger så fokuserar jag mig på onsdagen den17.
   Jag är helt säker på att den dagen kommer bli något så förbannat bra.
Sandra + jag+ männen, bättre kan det nästan inte bli?

Jag minns ingenting som hände, men jag kallsvettas ändå