babylonsjukan

Igår var det dagen då, kent här i tuna!
Köade elva timmar, dom fem första ensam med sandra. Sen fick vi sällis av arringer och robin.
Vi fick springa till rothoffsparken för allvarligt nödiga-situationer och ja, utföra dom.
Eftersom jag och prinsessan alltid har tur så kommer de folk från svt och tv4 och filmar oss, rikskändisar över en natt.
När det väl var insläpp hamnade vi vid kravallstaketet och hängde där med en Julia från Norrtälje.
Bakom oss stod det en brud som grinade ( för sandra "tog" hennes plats) som kallade oss för "newbies".
   Efter familjens mysiga framträdande intog kent scen och jag lovar, mitt hjärta har aldrig slagit så fort. Jag har aldrig skrikit så, heller aldrig varit så oklar i huvudet.  Ett stort plus var martins plektrum och jockes flaska.  Jag hann även med att hälsa på Jeppsson och Learis om gick förbi med resten av ark-gänget.
Kvällen bestod av kärlek, svett, trängsel och en jävla massa lycka!
Sandra är den absolut enda jag kan gå med på kent.
Arringer och robin, puss!






puss